» Alle
&
Cillan
  •  
Våra Djur
  •    » Skalman
  •    » Frasse
  •    » Zebbe
  •    » Katty
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  
    •  

    Frasse:

    Frasse föddes i juni 1996 hos en familj i en grannby. Under sommaren cyklade jag flera gånger och hälsade på honom. Frasse var en väldigt speciell kisse på många sätt. Jag hade länge velat ha en gul kisse och Frasse var den enda gula kissen i kullen och han blev min. Frasse har under åren också haft många smeknamn och många har uppkommit efter hans beteende. "Halv 4" är ett namn som blev till för att så gott som varje natt skulle han ut just halv 4, det gick nästan att ställa klockan efter honom. Ett annat smeknamn är "Gangstern" som han nog fick för att han jäklades ganska mycket. "Inspektoren" är ett smeknamn som han fick när vi bodde på landet och som uppkom när vi var ute och pysslade i trädgården eller i någon av de närliggande hagarna, var vi än var kom alltid han och kollade men på avstånd precis så han hade överblick på oss.

    Något som var väldigt speciellt för Frasse var att när han ville in eller ut hoppas han alltid på dörrhandtaget och krafsade sedan på dörren för att få upp den. Det blev väldigt repigt och smutsigt på dörren, särskilt på utsidan, men det struntade ju Frasse i. När vi flyttade till ett annat hus lärde han sig till och med att balkongdörr (vilket inte fanns i huset på landet) har handtagen på sidan. Han kunde naturligtvis inte få upp balkongdörrens dörrhandtag på samma sätt som med ett vanligt dörrhandtag men för att visa att han ville in vid balkongdörren satt han på fönsterbrädan och slog med tassen sidled på balkongdörrens handtag. Hörde vi inte att han ville in vid en viss dörr gick han till en annan dörr så rätt som det är kunde det bli tvärdrag för att han hade öppnat flera dörrar. Blåste det ute kunde dörren åka upp rejält så vi fick springa och stänga dem efter honom. Han var också en väldigt pratsam kisse. Ofta när han kom in pratade av han sig lite om vad som hade hänt ute, troligtvis, eller tcykte han väl att vi skulle ge honom lite mat. En morgon när pappa skulle släppa in honom och jag inte hade stigit ur sängen hörde jag ända upp till övervåning pappas och Frasses konversation och jag kommer ihåg den som om det var igår, den löd så här:
    F: Majua maju
    P: God morgon Frasse.
    F: Maju majua mjau
    P: Vad är det Frasse?
    F: Majuau mjau mjaua au mjau (man hör tydligt hur Frasse blir argare och argare och hur han verkligen försöker förklara något för pappa)
    P: Men Frasse vad är det?
    F: Majau majaua mjau majua
    P: Men lilla Frasse vad är det. Men ååå du har ju inte haft någon dyna att ligga på i hammocken i natt.
    F: Majau mjau (det var ju det jag sa)
    (F=Frasse, P=pappa)
    Sådana konversationer kunde man ha ofta med Frasse.

    Frasse har hittat på lite mer bus. När han var liten hade han varit ute en höstdag i mörkret undertiden vi andra var inne i lugnan ro och kollade på TV. När han kom in hördes tydligt att han hade svårt för att prata som vanligt och när jag tog upp honom var han helt igengäggad i munnen. Först var det svårt att förstå vad det var i munnen men vid närmare titt hade han tuggat sönder en snigel. Vi la honom i handfatet och jag försökte med få ut slemmet från munnen med både frotéhandduk, tandborste, disktrasa och vatten. Inget hjälpte och ju längre tiden gick desto värre blev det för Frasse. När vi kämpade som mest kände jag hur han försvann ur händerna på mig och det var nog bara sekunder kvar innan han skulle dö men då lossnade slemmet mirakulöst och det nästan syntes hur han hämtade andan. Bästa sättet att få ur söndertuggad snigel ur kattmun är med torr frotéhandduk. Jag har nog aldrig varit med om en katt som gjort så lite motstånd som han gjorde då. Det dumma skrället gjorde dock om misstaget att tugga snigel en gång till några dagar senare men då inte lika allvarligt.

    Han har också råkat i slagsmål några gånger och fått både små och stora sår. En del ha behövt veterinärvård och en del har jag kunnat sköta om själv. Det värsta var nog när hade varit i slagsmål och någon dum katt rev upp hans kastreringsärr (trots att det hade läkt för länge sedan) och han fick sys på nytt i rumpan. Ärr har även Frasse gett oss om än mer än i hjärtat. När vi flyttade skulle jag gå ut med honom i sele och från huset gick ju skapligt men Frasse ville inte tillbaka när jag ville så när jag skulle lyfta upp honom rev han mig på underarmen. Ett ärr som jag fortfarande har kvar, vilket hände år 2000.

    Frasse var en ganska kelen katt. Han hade dock inte så hög motor när han spann men dreglade desto mer av välmående. Han ville dock inte ligga i knäet om han inte själv ville hoppa upp. När han tyckte att vi skulle klappa honom tog han tassen och petade på oss, fattade vi inte då fällde han ut klona och petade på oss. Jag minns tydligt en gång när jag låg och vilade. Jag låg med ansiktet mot väggen och tröjan hade åkt upp på ryggen och filten hade åkt bort från ryggen. Jag vaknar av att något vasst krafsar mig på ryggen. Lite sömnig blir jag först väldigt rädd men när jag vänder mig sitter Frasse i min säng och ser alldeles jättesöt ut. Om någon var ledsen kom han och tröstade.

    Han hade de mest konstiga ställena att sova på också. Det kunde vara en hög med tidningar, även om hela soffan var ledig eller alla köksstolar så låg han ändå på den stolen eller den del av soffan som hade en tidning. Ju högre hög med tidningar desto bättre. Kartonger var också en bra plats att sova på. Stack man in handen i garderoben för att hämta något klädesplagg fick man vänja sig vid att stöta på en ihoprullad katt i garderoben. I badkaret har jag också hittat honom, dock utan vatten. Vatten är nämligen inget som Frasse gillade, det fick jag erfare rejält när vi hade flyttat in till stan. Jag och en kompis sov själva i huset första natten, innan allt var ditflyttat, tillsammans med djuren. På morgonen skulle jag leta reda på honom och vår andra katt (Katty) för att stänga in dem. Jag hittade Katty och så hittade jag tassavtryck lite här och var efter Frasse. Precis när pappa kom hittade jag honom. Pappas kommentar blev: "Vad är det för katt? Släng ut honom!" Den katten var Frasse vilket tog några minuter för mig att övertyga pappa om. Frasse hade under natten klättrat i öppna spisen och sotat ner hela sig så han var helt kolsvart, och då menar jag verkligen helt kolsvart. Det fanns inget gult alls på honom. Jag tror egentligen inte att pappa var helt övertygad över att det verkligen var Frasse förrän jag hade duschat honom. Den duschen bevisade hade Frasse hatade att duscha. Han klättrade upp på ryggen och hade jag försökt dra ner honom hade han dragit med klona längs med hela ryggen. Som tur var fanns min kompis med och kunde lyfta ner honom men det gjorde ofantligt ont på ryggen efter hans klor men han var ju tvungen att bli ren igen. När han var ren visade jag honom för pappa igen och då förstod han att det verkligen var Frasse. Det finns nu tassavtryck kvar i öppna spisen och på den fönsterbrädan han hade klättrat upp på. Det hade varit kul att ta kort på honom när han var en svart katt men eftersom vi höll på att flytta fanns inte kamerna tillgänglig och då fanns det inte mobiler med kamera så tyvärr går det inte att se svarta Frasse.

    Ett annat minne är från när Frasse var liten. Första halvåret-året hos oss fick han sova instängd i tvättstuga för att inte riva halva huset under natten. Jag hade lagt mig för natten innan mamma och pappa och när de väl skulle lägga sig skulle de leta efter katten och stänga in honom men hur de än letade hittade de inte honom. Till slut vaknade jag av att de letade och förklarade att Frasse låg hos mig under täcket, det var därför de inte hittade honom.

    Frasse är en katt som lämnar efter sig många minnen.